Vilken värmekälla (kollektor) skall jag ha?
Det beror på Din tomt och var i landet Du bor. För att få en bra energifaktor även på vintern, ska Du välja en vätska/vatten-värmepump. Har Du tillgång till varm luft året om i mekanisk frånluft från huset eller till exempel ett djurstall, kan det vara ett billigt sätt att komplettera till exempel ett borrhål. I vissa fall kan en luftkollektor till och med täcka hela behovet.

Har Du en lättgrävd markyta på 600 - 1 000 kvadratmeter utan dyra trädgårdsanläggningar kan det vara det billigaste sättet att utvinna värme. Bor Du mindre än hundra meter från ett vattendrag där Du kan disponera ungefär samma yta som för ytjordvärme, så är sjövärme bara något dyrare.

Vanligast är dock att det är långt till sjön och att markytan är begränsad. Då är lösningen bergvärme.


Olika kollektorer
För upptagning av värmen ur mark, berg eller sjö används normalt slingor av polyetenslang. I slangen cirkulerar köldbäraren, som är en blandning av ca 25% biologiskt nedbrytbar etanol och vatten, motsvarande en fryspunkt på -15°C. Blandningen kyls någon grad av värmepumpen och värms i motsvarande grad när den på nytt cirkulerar ut i den värmeupptagande kollektorn (polyetenslangen) i berget, marken eller sjön.



Bergvärme, ytjordvärme, sjövärme, frånluftsåtervinning


Bergvärme
En energibrunn har en livslängd på mer än hundra år. För en villa räcker det normalt med ett borrhål med aktivt djup på mellan 110 och 190 m. Diametern på borrhålet kan vara mellan 11 och 17 centimeter. Normalt borrar man inte djupare än 200 meter. Behöver man mer energi borrar man istället flera borrhål. Höjden på grundvattenpelaren i berget är det aktiva djupet. I marken ovanför och minst två meter ned i berget tätas hålet med foderrör Det är en fördel att borra djupare än minimidjupet.


Ytjordvärme
I södra Sverige gräver man ner slangen minst 90cm djupt och i kallare områden upp till 150cm. Minsta avstånd mellan slingorna ska vara 1,5 meter. Jordtemperaturen på detta djup varierar under året mellan ca -2°C och +15°C. Till en normalvilla åtgår 400 till 450 meter slang beroende på jordmån och typ av värmebärare, golvvärme eller radiatorer. Tillgänglig markyta bör vara 600 till 1000 kvadratmeter. Denna yta bör lämnas så ostörd som möjligt. Snön isolerar så att tjälen inte tränger ner till den värmeupptagande slangen. Gator och gångbanor bör därför inte utnyttjas. Om slangen måste läggas under mark som plogas eller skottas på vintern, skall slangen isoleras där.


Sjövärme
För en sjövärmekollektor åtgår nästan lika lång slang som för ytjordvärme men den förankras på sjöbotten med sänkvikter på cirka 1,3 kg per meter slang.


Frånluftsåtervinning
Värmepumpen kan även anslutas till återvinning av värme i frånluft från småhus, flerfamiljshus, industrier eller djurstallar.

För villafastigheter använder man Thoréns standardaggregat.

För återvinning i frånluft från industrier och flerfamiljshus tillverkar vi specialanpassade batterier för varje ändamål.

Vid återvinning av frånluft i djurstallar med vårt specialbatteri för aggressiv miljö blir värmegivningen högre än till exempel vid normal ytjordvärme. Temperaturen i ladugårdar ligger normalt mellan +10°C och +16°C. Det innebär en mycket hög årsvärmefaktor för anläggningen. Man kan få ut upp till fem gånger så mycket energi som man tillför.

Alla typer av frånluftsåtervinning, oavsett värmekälla, bygger på ett slutet vätskesystem som kan samarbeta med mark- eller bergvärmekollektor.

Läs om storleken på värmepumpen